Gårdarna i byn före och efter skiftet

Gård 1 (Eliseberg) Flyttades inte vid skiftet, men har försvunnit senare.
Gård 2 Har flyttats (nya byggnader) några tiotal meter från platsen den hade vid skiftet, men finns kvar.
Gård 3 Ägs vid skiftet av Fredrik von Rosen på Råbelöf, och flyttas då till Råbelöfs ägor. Heter senare Torsbjörke, men finns inte kvar idag.
Gård 4 Finns kvar idag, men byggnaderna är nya och ligger således inte på exakt samma plats som husen som fanns vid skiftet.
Gård 5 Finns kvar på samma plats som vid skiftet.
Gård 6 Ägs vid skiftet av två personer som får vars en gård med tillhörande mark i byns södra del. Den ena av dem kallas på ekonomiska kartan från 1929 för Torseke vång, men kallas idag för Torsäng.
Gård 7 Finns kvar på samma plats som vid skiftet.
Gård 8 Gården låg kvar efter skiftet och försvann någon gång i mitten av 1900-talet.
Gård 9 Ägs av utsocknes frälse vid tiden för skiftet, och flyttas ut från bytomten till byns norra del, längs med Helge å.
Gård 10 Gården ägs vid tiden för skiftet av två olika personer och gården delas således och flyttas ut vid skiftet. Den ena gården heter idag Trelleborg och den andra Ebbetorp.
Gård 11 och 12 Är en enda stor gård som ligger kvar på platsen, men har flyttats några tiotal meter då man uppfört nya byggnader.

Kronomagasinet

Dagens cirkelmöte har haft fokus på Kronomagasinet som ligger i byns västra del, alldeles invid Helge å. Vi har sammanställt information från olika håll och strukturerat upp i kronologisk ordning. Vem som har bott på Petersberg och vilken titel dessa har haft har vi skippat i vår lilla lista.

1770-talet Kronolänsman Bergman bygger bostället Petersberg.

1786 upprättas kontrakt med Kungliga bränneridirectionen om att bygga ett kronobränneri.

1786 köper Kronan huset Petersberg (dock ej marken den ligger på, som tillhör hemman 8 i Torseke by), för att nyttja detta i samband med bränneriverksamheten.

1788 omnämns i en ägomätning att brännerihuset är ”ett kostsamt grundmurat brännhus av tvenne våningar.”

1787 Avvecklas kronobränneriverksamheten i hela landet.

1787 Magasinsföreståndaren Johan Falkert bor på Petersberg.

1793 Huset används som spannmålsmagasin efter att bränneriplanerna avbrutits.

1870-talet Kronomagasinsverksamheten läggs ner i hela landet.

1873 förvärvar Wendes artilleriregemente Kronomagasinet och Petersberg. Magasinet används som tyghus.

1906 köper James Kennedy på Råbelöf mark och byggnader runt om Helge å i syfte att utvinna vattenkraft. Han förvärvar då både kronomagasinet och Petersberg, samt marken däromkring. Petersberg rivs i samband med detta för att göra plats för den kungsådra som sedemera sprängs ut i marken när vattnet leds om via kraftverket

1909 Kraftverket i Torsebro börjar användas.

Cirkelfika!

Exkursion 12:e januari

Dagens exkursion skulle gå till byns norra del, den som ligger vid Helge å. Området idag kallas ofta Torsebro, trots att Torsebro egentligen bara ligger på andra sidan ån, så att säga. Torsebro kvarnar har i alla fall legat även på "vår" sida ån, och om dessa vet vi inte mycket. Vi har en karta från tidigt 1700-tal som redovisar lite om hur kvarnområdet såg ut, men denna är mycket svår att rektifiera (passa in) över en modern karta eftersom det trots allt gått drygt 300 år och kartan inte är särskilt detaljrik. 

Denna tidiga karta tyder dock på att den väg som går från Torsebro och mot Fjälkestad tidigare har legat längre upp på höjden, från ån. Detta verkar rimligt eftersom vägar ofta ligger uppe på höjder. Av denna anledning begav vi oss till denna höjd för att inspektera terrängen och se om spår efter väg kunde identifieras. Precis uppe på höjden står någon slags mast, och till denna går en väg, men om den vägen är gammal eller anlagd när man rest masten på 1900-talet är oklart. Vad som dock är ställt utan tvivel är att det inte kan ha gått en väg mellan dagens väg och "mastvägen". Detta område är mycket blockrikt, så det gick snabbt att utesluta. Vi gjorde dock en väldigt intressant upptäckt när vi knatade runt i området. Precis vid mastvägen hittade vi en liten stenformation, som inte är anmäld som fornlämning (vilket den ju borde vara). Det var inte helt tydligt för oss vad det kunde vara, men gissningsvis någon slags byggnad, troligtvis inte ämnad för att bo i. Det finns ingen anledning att ha en ängslada här, tycker vi (vi har utmark runt omkring, alltså betesdjur den snöfria tiden av året), men någon annan slags förvaring kanske? Vi dokumenterade i alla fall denna lämning med några foton, och lägger den på minnet inför framtida forskning på området.

Från denna vinkel syns stenformationen ganska väl, men från det håll där Ingela (dvs vid "mastvägen" står syns den knappt alls. Eftersom hela området är väldigt stenigt så reagerar man inte över att det verkar ligga flera stenar tätt intill just här. 

Sedan traskade vi iväg längs med Helge å, i nordlig riktning. Från motsatt sida av ån såg vi Krutbruksparken med dess hus, i en vinkel vi aldrig sett dem i innan. Vi hittade flertalet kvarnlämningar, och det är väldigt tydligt att ån har varit mycket större en gång i tiden. Vi kom till den plats där Sydkraft/E-on har byggt en fördämning av ån, där huvuddelen av vattnet leds om från den ursprungliga fåran till den nya fåra som passerar kraftverket vid Torsebrobadet. Det är mycket vatten som en gång i tiden forsade fram mellan byarna Torsebro och Torseke. Inte nog med att vattnet leds om, det har varit mer vatten innan diverse utdikningar och regleringar av vattnet som gjordes under 1800- och tidigt 1900-tal (och som för all del upprätthålls än idag).

Detta ledde oss till Torsebrobadet, där vi ägnade oss åt en mycket nyare historia, nämligen vår egen. På badet hängde vi båda två när vi var små, dock med något decenniums mellanrum. Badet är idag mycket mindre än när vi var små, men fortfarande ganska mysigt. Innan badet blev just bad fanns här någon slags underhållningsområde med dansbana. Bassängen är idag byggd precis på den plats där dansbanan fanns, och där våra föräldrar en gång i tiden tog sig en tur. Vår gissning är att dansbanan övergick till bad någon gång under 1960-talet, baserat på att detta var en tid då man satsade på ungdomens friskhet och på det faktum att vår mamma som är uppvuxen i Torsebro syntes på någon film från badets öppnande. Kanske blir badets historia ett sidospår som vi fördjupar oss ytterligare i, men något mer dopp i denna miniatyrbassäng känns inte aktuellt. 

Julafton! (Nästan....)

Skifteskartan plockas upp ur paketet från Lantmäteriet :-)

Nytt år! Kartan har kommit!

Lilljulafton, av alla dagar, beställde vi en utskrift av skifteskartan från Lantmäteriet. Nu har den kommit och igår, på årets första cirkelträff, inspekterade vi den. Det var rena julafton att öppna det runda avlånga paketet och klippa bort bubbelplasten (försiktigt...). Det ÄR skillnad på en högupplöst utskrift och att titta på kartan på en dataskärm. Det första vi konstaterade var att ägofiguren i Torseke by där vårt barndomshus nu ligger, verkligen heter Dragonhuset. Vem var dragonen? Kanske det fanns flera? Det ägnade jag en god stund senare under kvällen åt att försöka ta reda på, men tyvärr utan resultat. Många soldater har funnits i Torseke, men jag hittade ingen beriden och ingen som verkar stämma.

Det är dags att fundera på vad vi ska göra i cirkeln våren 2014. Det finns en del renskrivning som återstår när det gäller skifteshandlingarna. Sådant kan vi ta efterhand. Andra planer finns också. Framför allt vill vi göra exkursioner när vädret och marken så tillåter.
"Delprojekt" i punktform:
- Torsebro kvarnar, ta reda på så mycket som möjligt om dem. Visserligen ligger de inte inom Torseke bys gränser, men i Fjälkestads socken och historien hör givetvis ihop. Källor, Råbelöfsboken (som vi också köpt under julhelgen) och muntliga uppgifter.
- Exkursion för att leta rester av vägen mellan kyrkovägskorsningen i Torseke by och korsningen på backarna. Den hade en helt annan sträckning än dagens!
- Exkursion till västra delarna av byns marker (väster om nuvarande väg 118) för att leta spår i landskapet. Denna exkursion bör göras när det är minusgrader eftersom det rör sig om sankmarker.
- Petersberg och Kronomagasinet ska vi läsa in oss på!
- Dessutom; inläsning på militärhistoria, indelningssystem mm. Mina kunskaper är ganska generella inom detta område. Vi vill veta mer om lokala förhållanden.
- En fråga vi gärna vill ha svar på; det finns ett hus i Torsebro som sägs ha varit gästgiveri. Stämmer detta? Oss veterligt finns enbart muntliga uppgifter. Krogar och serveringar har funnits i alla byar (nästan) och i Torseke/Torsebro finns flera dokumenterade. Är det en begreppsförvirring, har huset i fråga inrymt en vanlig krog eller har det verkligen funnits ett gästgiveri här med allt vad det innebär? Huset är för övrigt inte inritat på skifteskartan.

Det blir en spännande vår! =)